Artilleriets officershögskola i Jönköping

 Jönköping och Ryhov del 2, i mitt tidigare inlägg om Jönköpings regemente, så skrev jag att få nog känner till att det ligger ett gammalt kasernetablissement i Ryhov. Vad ännu färre kanske känner till eller tänker på är de två gamla kompanikasernerna intill köpcentrumet A6, eller Asecs som det sedan 2017 heter. Kasernerna är rätt kamouflerade genom den tillbyggnad som gjorts.

Kasernerna är byggda efter de typritningar som användes till den utbyggnad eller nybyggnad av kasernetablissement  som gjordes under 1940-talet och  1950-talet. Det vill säga två våningar plus vind och källare med kompaniexpedition  i annexet, eller vad man ska kalla det, i ena hörnet. Från början var det underbefälsrummet. Övervåningen på dessa typkaserner kan vara inredd med skolsal eller logement. Första och andra våningen har en genomgående korridor som ansluter till åtta logement. Källarvåningen består av skolsal och vård- och torkutrymmen. Den här typen av kasern går att finna på ett flertal orter, själv har jag funnit dom i Luleå, Sundsvall, Enköping, Kristinehamn, Rissne i Sundbyberg, Högsbo i Göteborg. Även flygvapnet har liknande kaserner som finns i Söderhamn, Kalmar, Västerås och Tullinge. Dock så skiljer sig dessa något från de som uppfördes till armén.

Just de här två kompanikasernerna ska ha kallats för Södra kasern och uppfördes åren 1940-1942 på den före detta idrottsplatsen vid Smålands artilleriregemente. År 1951 omlokaliserades Artilleriets kadettskola från Östersund till Jönköping, för att där förläggas till just de här två kasernerna. Artilleriets kadettskola blev sedan Artilleriets kadett- och aspirantskola och till sist Artilleriets officershögskola.

Inför försvarsbeslutet 1982 förespråkade ÖB Lennart Ljung att avveckla ett artilleriregemente, med hänvisning till att det under mitten av 1980-talet skulle uppstå ett överskott på 1200 utbildningsplatser inom artilleriet, vilket i sig var ett kvarstående problem från det tidigare försvarsbeslutet. Vilket artilleriregemente som skulle avvecklas kom att stå mellan Svea artilleriregemente och Smålands artilleriregemente. Dock ansågs det att de största kostnadsreduceringarna skulle erhålls vid en avveckling av Smålands artilleriregemente. Det då regementet med skolan utgjorde en solitär, medan Svea artilleriregemente var samlokaliserat med det brigadproducerande Livgrenadjärregementet. Överbefälhavarens förslag var att Artilleriets officershögskola skulle omlokaliseras till Linköping. Försvarsutskottet var dock av en annan åsikt, det då utskottet föreslagit en avveckling av Bergslagens militärområdesstab. Därvid skulle även militärområdets förvaltningsledningar i Kristinehamn avvecklas. Av regionalpolitiska skäl föreslog då utskottet att Artilleriets officershögskola skulle omlokaliseras till Bergslagens artilleriregemente i Kristinehamn.

Från den 1 juli 1985 avvecklades Smålands artilleriregemente och Artilleriets officershögskola flyttades till Kristinehamn, där en helt ny anläggning uppfördes till skolan i den nordöstra delen av garnisonen. 

Efter att garnisonen i Jönköping var avvecklad, köpte Jönköpings kommun 365 hektar av de totalt 370 hektar garnisonen utgjorde. Commercial City Center AB köpte sedan 25 hektar av marken, den del med bland annat kasernbyggnaderna. Våren 1987 invigdes A6 Center, vilket består av ett köpcentrum på förråds- och motorområdet, samt kontorslokaler i kasernerna. De två kaserner som den här artikeln handlar om, inhyser både detaljhandel och kontor. De två kasernerna är märkta som "Gul entré" och "Röd entré", vilket jag endast kopplar till färgerna för Smålands landskapsvapen, ett vapen som även fördes av Smålands artilleriregemente. Men kanske någon annan känner till om det finns någon historik koppling till namnen?

Så är du på genomresa i södra Sverige, stanna till vid A6 center för en bensträckare eller för att ladda bilen vid laddstationen som ligger precis vid kasernerna, så kan du se dessa kasern som något fallit i glömska.

Jönköpings regemente i Ryhov

 

Jönköping och stadsdelen Ryhov, vilka många åkt förbi, men få känner till att det ligger ett gammalt kasernetablissement intill vägen. Du kanske då tänker på de ståtliga kasernerna man ser mitt emot köpcentrumet som påminner oss om Smålands artilleriregemente? Men om man säger I 12, då säger de flesta Eksjö. Men om man säger Jönköpings regemente, då blir en del genast helt klara på vad man menar, medan andra rynkar på pannan. Själv har jag tänkt stanna till här många gånger och den tredje Coronasommaren så blev det ett besök till Ryhov. Namnet Ryhov får mig samtidigt fundera på hur det uttalas och betonas med den småländska dialekten? Tror knappast det uttalas på samma sätt som en Stockholmare uttalar Sturehov. Men men, åter till kasernetablissementet.

Genom 1901 års försvarsreformen beslutades att samtliga regementet skulle förläggas till kasernetablissement. I Ryhov, i västra Jönköping, uppfördes ett kasernetablissement till Jönköpings regemente, vilket uppfördes efter 1901 års härordnings byggnadsprogram efter Fortifikationens typritningar för infanterietablissemang. Men att det skulle hamna i Jönköping var till en början inte en självklarhet, då Tofteryds kommun lämnade motförslag och hänvisade till Jönköping och Ryhov låg i en dalsänka med mycket vattensjuk mark, jämfört med Tofteryds kommun med Skillingaryd som ligger på det småländska höglandet på en torr och för fuktigheten lätt genomsläpplig sandgrund. Dock beslutades det att regementet skulle förläggas till mark som utgjordes av Ryhovs kungsgård.

År 1910 påbörjades byggnationerna av kasernetablissementet. Totalt hade 270.000 m2 mark ställt till förfogande för alla byggnader som skulle uppföras, samt 6.000 m2 mark till en skjutbana.

Jönköping ingick i samma serie som Karlstad, Örebro, Vänersborg, Uppsala, Skövde, Borås och Uddevalla. Av att döma av lantmäteriets kartfunktion, så ser det ut som att kasernetablissementet i Jönköping påminner i sin planering med systerkasernetablissementet i Uppsala. Dvs där kanslihuset ytterfasad ligger i linje med bataljonkasernernas inre fasad, samtidigt som första bataljonkasernen ligger till vänster om kanslihuset, samt de två andra till höger. Visserligen är så fallet i Örebro och Skövde också, dock så är kanslihuset i Örebro framskjutet och i Skövde tredje bataljonkasernen i 45 graders vinkel. Bataljonkasernerna var för den tiden moderna, ljusa och lufta och anpassade för fyra kompanier, varvid varje våning inhyste ett kompani. I källaren inrymdes vårdlokal och torkrum. Varje våning bestod av sex logement som rymde 20 man vardera, kompaniexpedition, lektionssal, dagrum och furirrum. Vinden inhyste kompaniets intendenturmateriel. Kanslihuset inrymde regements- och bataljonsledningen med expeditioner, kassaförvaltning, ordersal, budcentral och regementsofficersmäss.

Den 1 oktober 1914 överlämnade fortifikationsförvaltningen kasernetablissementet till regementet. Den 4 oktober 1914 förlade regementet sin expedition till det nya kasernetablissementet, resterande delar av regementet anlände från Skillingaryd den 10 oktober 1914. En intressant grej med Jönköpings regemente var deras maskot. Som var en livs levande puma som ett antal officerare vid regementet räddade från avlivning. Puman ska kommit till Sverige genom en svensk sjöman som tagit med sig den från Sydamerika. Puman som fick namnet Måns ska trivts i det militära livet både i Skillingaryd och senare i Jönköping. Dock blev den avlivad då den inte ska varit så förtjust i civila och bet två pojkar. Måns kvarlever tog dock officerskåren hand om, genom att dom stoppade upp honom. Idag finns Måns att beskåda på Miliseum i Skillingaryd. 

Genom 1925 års försvarsbeslutet reducerades den svenska armén från sex till fyra arméfördelningar. Detta medförde att sju infanteriregementen som skulle avvecklas, där Jönköpings regemente var ett av dessa infanteriregementen. Avvecklingsbeslutet medförde att regementet skulle avvecklas omedelbart efter repetitionsövningarna 1927. Den 7 oktober 1927 höll regementet en ceremoni över kommande avveckling. Även Kalmar regemente (I 21) i Eksjö skulle avvecklas. Dessa två regementen kom den 1 januari 1928 att bilda ett nytt regemente, Jönköpings-Kalmar regemente (I 12) i Eksjö. I Jönköping blev en avvecklingsorganisation kvar som verkade fram till 31 mars 1928. Regementets övningsområde kvarstod som övningsmark till Smålands artilleriregemente.

Efter att regementet avvecklats och armén lämnat kasernetablissementet den 1 april 1928, arrangerades Hantverks- och industriutställningen i Jönköping den 20 juni–5 augusti 1928. Åren 1928–1930 kom kasernerna att verka som flyktingförläggning för Svenskbyborna från Ukraina. Den 1 mars 1934 övertogs kasernetablissementet av Ryhovs sinnessjukhus, som verkade där fram 1984. Från den 5 september 1988 övertogs området av Länssjukhuset Ryhov. Bygget av Länssjukhuset Ryhov var förövrigt 1980-talets dåtida Nya Karolinska, dvs överskred budgeten och det var bara ett reaktorbygge vid Oskarshamns kärnkraftverk som var dyrare.

Tyvärr så är kasernetablissementets tre bataljonkasernerna rivna. Den tredje kasernen var den första som revs, vilket bör gjorts tidigt 1970-tal och första och andra kasernen bör strukit med under 1980-talet. Av det ursprungliga kasernetablissementet återstår kanslihuset, matsal med köket, gymnastikhuset, militärsjukhuset, samt en rad ekonomibyggnader. Kasernetablissementet kom dock endast att användas av armén i 14 år och därefter av sjukvården. Så spåren från regementet är borta sedan länge. Det som finns kvar är igenkänningsfaktorn för den som vet vad man ska titta efter. Bland annat genom kanslihuset och dess vapenprydda tympanon, eller för den delen matsalsbyggnaden som är en kopia på den matsalsbyggnad i Uppsala. Där Lasse Åberg och hans repgubbar parkerar kabelbilen, efter att dom kvitterat ut den. Militärsjukhuset yttre delar är ombyggda i den form att dom två flyglarna är sammanlänkade, vilket format huset till kvadratisk form.

Så nästa gång du åker förbi Jönköping, ta av vid A6 köpcentrum där du enkelt kan parkera. Sen ta en promenad västerut genom den park som ligger mellan köpcentrumet och Ryhov, så är du snart framme. Regementet har en minnessten, dock är den sedan länge flyttad till stadsparken. 

Kronobergs regemente i Växjö

Kasernetablissementet uppfördes efter 1901 års härordnings byggnadsprogram efter Kasernbyggnadsnämndens andra typritningsserie för infanterietablissemang. I november 1919 var kasernetablissementet var så pass färdigt att Kronobergs regemente kunde flytta in. Kasernerna, som ingår i samma serie som kasernerna i Strängnäs, Linköping, Eksjö och Kristianstad, döptes under 1950-talet till Wrangel–kasern 1, Drake–kasern 2, Stenbock–kasern 3, Skytte–kasern 4, Cronman–kasern 5, Horn–kasern 6. Under 1970-talet kom kasernetablissementet att byggas ut i väster med ett förråds- och verkstadsområdet. Från de gamla underofficersvillorna i öster till förråds- och verkstadsområdet i väster var det ett avstånd på cirka 1 kilometer.

 I samband med att regementets grundutbildning upphörde 1992, kom större delen av kasernetablissementet att avyttras och övertogs av Växjö kommun. År 1992 började den kvarvarande verksamheten att överföras för att utgå från den byggnad som tidigare utgjort regementssjukhus. Efter att grundutbildningen upphörde vid regementet övergick förvaltningen av kasernetablissementet den 1 juli 1992 till Byggnadsstyrelsen, vilka i sin tur kom att ställa kasernetablissementet till Statens invandrarverk förfogande som flyktingförläggning. Från den 24 augusti 1992 till årsskiftet 1993/1994 var drygt 1500 flyktingar från Jugoslavien förlagda till kasernerna. Den 14 december 1992 flyttade regementsstaben in i regementets sjukhus, vilket byggts om till ny stabsbyggnad.

Från 1998 övertogs den nya stabsbyggnaden av Kronobergsgruppen (från 2005 benämnd Kalmar- och Kronobergsgruppen). År 2011 sålde Fortifikationsverket den sista fastigheten vid Regementesstaden, då ägandet av den så kallade Baracktomten övergick till Växjö kommun.  I augusti 2012 lämnade Försvarsmakten Regementesstaden och de cirka 20 anställda, flyttade från den gamla sjukhusbyggnaden, ut till Räppe. De ursprungliga byggnader inom kasernetablissement har sedan regementets avveckling omformats till en företagsby, Företagsstaden I 11. På det gamla förråds- och verkstadsområdet i väster ligger köpcentrumet "Handelsplats I 11". Utanför kasernetablissementet, längs Storgatan, har anlagts en cirkulationsplats. I mitten av denna står idag en vaktkur i regementets färger samt en militärcykel, som en påminnelse om områdets historia. 

Karlskrona kustartilleriregemente i Rosenholm

Rosenholm är ett kasernetablissement i Karlskronas västra del som uppfördes under 1970- och 1980-talet som förläggning till Karlskrona kustartilleriregemente. Den militära verksamheten har dock funnits i området sedan 1915, då de två fastigheterna Rosenholm och Silletorp köptes för kronans räkning. Bakgrunden var ett ökat behov av mark att öva på, då Karlskrona grenadjärregemente hade utökats till tre bataljoner. Efter att Karlskrona grenadjärregemente upplöstes 1927 övertogs området 1928 av Kronobergs regementes fästningsbataljon i Karlskrona, som förlades till Gräsvik och övade i Rosenholm fram till bataljonen upplöstes 1939. Under de första åren av den svenska beredskapstiden övertogs området som förläggning som förläggning och övningsplats för den inkallade landstormen. År 1967 köpte försvaret tre fastigheter norr om Silletorpsån, Måstad, Stenshaga och Bubbetorp. Det efter tidigare endast disponerat området söder om Silletorpsån. Vid samma tidpunkt uppfördes en ny byggnad till robotskolan vid Karlskrona kustartilleriregemente. Bakgrunden till utvidgningen och nybyggnationen var ett ökat övningsbehov inom försvaret. Övningsområdets yta ökade därmed från 270 hektar till 700 hektar. År 1972 påbörjades en första etapp med nybyggnation av Rosenholm, där kasern- och millitärrestaurangsbyggnader uppfördes i syfte att hösten 1973 lämna förläggningen på Oscarsvärn.

Åren 1973–1981 var Karlskrona kustartilleriregemente förlagt till tre kasernetablissement, Gräsvik, Kungsholmsfort och Rosenholm. I Gräsvik var regementets stab lokaliserat tillsammans med underhållsskolan och kasernbatteriet. På Kungsholmsfort med spärrbataljonen och i Rosenholm fanns regementets artilleri- och robotbataljon. Genom 1982 års försvarsbeslut skulle tre stora anläggningar i Karlskrona lämnas, kasernetablissementet Sparre som skulle avvecklas senast 1985, Gräsvik som skulle avvecklas senast den 1 oktober 1982 och Blå port som avsågs avvecklas senast den 30 juni 1987. Gällande Gräsvik så beslutades att Karlskrona kustartilleriregemente tillsammans med Blekinge kustartilleriförsvar med Karlskrona försvarsområde (BK/Fo 15) förläggas helt till Rosenholm. Därmed skulle en sammanhängande utbyggnaden av Rosenholm kunna fullföljas enligt tidigare riksdagsbeslut. Den 23 oktober 1981 halades örlogsflaggan på Gräsvik för sista gången genom en enkel ceremoni. Den 27 oktober 1981 skulle samma örlogsflagga genom en enkel ceremoni hissas på Rosenholm. Militärbefälhavaren hade emellertid kallat alla underställda chefer till Hanöhus, varför ceremonin sköts fram till den 28 oktober. Förövrigt samma datum som den sovjetiska ubåten U 137 blev känd efter att kört på grund vid Torumskär vid Östra Hästholmen. Från 1981 var huvuddelen av Karlskrona kustartilleriregemente förlagt i Rosenholm, då regementsledningen blev kvar i Gräsvik fram till 1983. Utbyggnaden av kasernområdet Rosenholm slutfördes i slutet av 1980-talet, genom att skol- och kanslibyggnaden invigdes i april 1987 och idrottshallen i augusti samma år. Inflyttning i kanslihuset skedde i december 1985, men inredningen i filmsalen var inte klar förrän våren 1987. Genom försvarsbeslutet 2000 kom Karlskrona kustartilleriregemente att avvecklas och kasernetablissementet i Rosenholm lämnades av Försvarsmakten sommaren 2001. Området delades av Silletorpsån mer eller mindre delar av området i en norra och en södra del. Den södra delen består av kasernetablissementet, där bland annat Arena Karlskrona finns uppförd. Den norra delen består av Rosenholms övningsfält, vilket fortfarande förvaltas av Försvarsmakten.

Karlskrona grenadjärregemente, Karlskrona kustartilleriregemente

Karlskrona juli 2021:  I Gräsvik uppfördes åren 1904–1906 ett kasernetablissement som förläggning till det då nybildade 

Karlskrona grenadjärregemente (I 7). Kasernetablissementet ritades av Erik Josephson. En arkitekt som ritat en stor del av arméns kaserner som uppfördes i samband med indragningen av indelningsverket och flyttningen från exercishedar till kaserner i garnisonsstäderna. Kasernetablissementet är uppfört efter Fortifikationens typritningar för infanteriet och består i huvudsak av två kaserner samt ett kanslihus, där kasernerna benämndes som norra och östra. Den norra kasernen stod klar sommaren 1904, dit regementets 1. bataljon förlades, bataljonen hade sitt ursprung från Smålands grenadjärkår. Den östra kasernen stod klar 1905, dit regementets 2. bataljon förlades, bataljonen hade sitt ursprung från Blekinge bataljon. Regementets kompanier inkvarterades i nummerordning från bottenvåningen och uppåt i respektive kasern.

I januari 1906 var kanslihuset färdigt, det året skedde även den officiella invigning av kasernetablissementet, då det även formellt överlämnades den 20 januari 1906. Underofficersmässen och beklädnadsförrådet flyttades från Bredåkra. År 1915 tillfördes kasernetablissementet två baracker från lägret vid Skillingaryds skjutfält, det för att klara förläggning av en ytterligare bataljon som skulle sättas upp vid regementet i överensstämmelse med 1914 års härordning. Barackerna ställdes upp på övre plan, det vill säga norr om det befintliga kasernetablissementet och kom under 1900-talets senare hälft utgöra skolbyggnad respektive filmsal/övningsförråd.

Genom 1925 års försvarsbeslut beslutades att Karlskrona grenadjärregemente skulle avvecklas den 31 december 1927. Som ersättning till infanteribesättning till befästningarna runt Karlskrona, det vill säga Karlskrona fästning, förlades den 1 januari 1928 ett detachement ur Kronobergs regemente till Gräsvik. Detachementet var i huvudsak förlagt till den norra kasernen och uppgick som mest till cirka 1000 man. Genom 1936 års försvarsbeslut upplöstets detachementet den 30 september 1939.  Kasernetablissementet kom istället utgöra förläggning till förband ur landstormen fram till 1942. Åren 1942–1943 renoverades och rustades kasernetablissementet för att möta en ny hyresgäst, Karlskrona kustartilleriregemente. Karlskrona kustartilleriregemente förlades när det bildades 1902 till Vallgatan, till det kasernetablissement som senare kom att kallas Bataljon af Trolle. Dock hade regementet blivit allt för trångbodda där och efter renoveringen i Gräsvik, flyttade regementet i augusti 1943 in i kasernetablissementet. Dock hade kustartilleriregementes rörliga beredskapsförband redan från 1942 disponerat barackerna på övre plan som förläggning, det när de tidvis återvände från  beredskapstjänstgöring. År 1946 uppfördes marketenteribyggnaden vid Danmarksfjärden. På 1970-talet gjordes om- och tillbyggnad av pjäshallen på övre plan till Mekanikerskola samt ny bil- och maskinhall.

Genom 1982 års försvarsbeslut skulle tre stora anläggningar i Karlskrona lämnas, kasernetablissementet Sparre som skulle avvecklas senast 1985, Gräsvik som skulle avvecklas senast den 1 oktober 1982 och Blå port som avssågs avvecklas senast den 30 juni 1987. Gällande Gräsvik så beslutades att Karlskrona kustartilleriregemente tillsammans med Blekinge kustartilleriförsvar med Karlskrona försvarsområde (BK/Fo 15) förläggas till Rosenholm. Därmed skulle en sammanhängande utbyggnaden av Rosenholm kunna fullföljas enligt tidigare riksdagsbeslut. Våren 1980 uthyrdes Östra kasern till Karlskrona kommun för att inrymma delar av en gymnasieskola. Så småningom blev även Norra kasern för en kort tid gymnasieskola under ombyggnad inne på Trossö. Den 23 oktober 1981 halades örlogsflaggan på Gräsvik för sista gången vid en enkel ceremoni. Regementsledningen blev kvar till 1983 och följande år försåldes området med byggnader till Karlskrona kommun. Från 1989 kom kasernetablissementet att utgöra campus till Blekinge tekniska högskola. På det före detta kasernetablissement förlades på 1990-talet huvudkontoret för Europolitan, vilket blev Vodafone och sen Telenor. I det före detta kanslihuset finns delar av Region Blekinge.