Karlskrona kustartilleriregemente i Rosenholm

Rosenholm är ett kasernetablissement i Karlskronas västra del som uppfördes under 1970- och 1980-talet som förläggning till Karlskrona kustartilleriregemente. Den militära verksamheten har dock funnits i området sedan 1915, då de två fastigheterna Rosenholm och Silletorp köptes för kronans räkning. Bakgrunden var ett ökat behov av mark att öva på, då Karlskrona grenadjärregemente hade utökats till tre bataljoner. Efter att Karlskrona grenadjärregemente upplöstes 1927 övertogs området 1928 av Kronobergs regementes fästningsbataljon i Karlskrona, som förlades till Gräsvik och övade i Rosenholm fram till bataljonen upplöstes 1939. Under de första åren av den svenska beredskapstiden övertogs området som förläggning som förläggning och övningsplats för den inkallade landstormen. År 1967 köpte försvaret tre fastigheter norr om Silletorpsån, Måstad, Stenshaga och Bubbetorp. Det efter tidigare endast disponerat området söder om Silletorpsån. Vid samma tidpunkt uppfördes en ny byggnad till robotskolan vid Karlskrona kustartilleriregemente. Bakgrunden till utvidgningen och nybyggnationen var ett ökat övningsbehov inom försvaret. Övningsområdets yta ökade därmed från 270 hektar till 700 hektar. År 1972 påbörjades en första etapp med nybyggnation av Rosenholm, där kasern- och millitärrestaurangsbyggnader uppfördes i syfte att hösten 1973 lämna förläggningen på Oscarsvärn.

Åren 1973–1981 var Karlskrona kustartilleriregemente förlagt till tre kasernetablissement, Gräsvik, Kungsholmsfort och Rosenholm. I Gräsvik var regementets stab lokaliserat tillsammans med underhållsskolan och kasernbatteriet. På Kungsholmsfort med spärrbataljonen och i Rosenholm fanns regementets artilleri- och robotbataljon. Genom 1982 års försvarsbeslut skulle tre stora anläggningar i Karlskrona lämnas, kasernetablissementet Sparre som skulle avvecklas senast 1985, Gräsvik som skulle avvecklas senast den 1 oktober 1982 och Blå port som avsågs avvecklas senast den 30 juni 1987. Gällande Gräsvik så beslutades att Karlskrona kustartilleriregemente tillsammans med Blekinge kustartilleriförsvar med Karlskrona försvarsområde (BK/Fo 15) förläggas helt till Rosenholm. Därmed skulle en sammanhängande utbyggnaden av Rosenholm kunna fullföljas enligt tidigare riksdagsbeslut. Den 23 oktober 1981 halades örlogsflaggan på Gräsvik för sista gången genom en enkel ceremoni. Den 27 oktober 1981 skulle samma örlogsflagga genom en enkel ceremoni hissas på Rosenholm. Militärbefälhavaren hade emellertid kallat alla underställda chefer till Hanöhus, varför ceremonin sköts fram till den 28 oktober. Förövrigt samma datum som den sovjetiska ubåten U 137 blev känd efter att kört på grund vid Torumskär vid Östra Hästholmen. Från 1981 var huvuddelen av Karlskrona kustartilleriregemente förlagt i Rosenholm, då regementsledningen blev kvar i Gräsvik fram till 1983. Utbyggnaden av kasernområdet Rosenholm slutfördes i slutet av 1980-talet, genom att skol- och kanslibyggnaden invigdes i april 1987 och idrottshallen i augusti samma år. Inflyttning i kanslihuset skedde i december 1985, men inredningen i filmsalen var inte klar förrän våren 1987. Genom försvarsbeslutet 2000 kom Karlskrona kustartilleriregemente att avvecklas och kasernetablissementet i Rosenholm lämnades av Försvarsmakten sommaren 2001. Området delades av Silletorpsån mer eller mindre delar av området i en norra och en södra del. Den södra delen består av kasernetablissementet, där bland annat Arena Karlskrona finns uppförd. Den norra delen består av Rosenholms övningsfält, vilket fortfarande förvaltas av Försvarsmakten.

Karlskrona grenadjärregemente, Karlskrona kustartilleriregemente

Karlskrona juli 2021:  I Gräsvik uppfördes åren 1904–1906 ett kasernetablissement som förläggning till det då nybildade 

Karlskrona grenadjärregemente (I 7). Kasernetablissementet ritades av Erik Josephson. En arkitekt som ritat en stor del av arméns kaserner som uppfördes i samband med indragningen av indelningsverket och flyttningen från exercishedar till kaserner i garnisonsstäderna. Kasernetablissementet är uppfört efter Fortifikationens typritningar för infanteriet och består i huvudsak av två kaserner samt ett kanslihus, där kasernerna benämndes som norra och östra. Den norra kasernen stod klar sommaren 1904, dit regementets 1. bataljon förlades, bataljonen hade sitt ursprung från Smålands grenadjärkår. Den östra kasernen stod klar 1905, dit regementets 2. bataljon förlades, bataljonen hade sitt ursprung från Blekinge bataljon. Regementets kompanier inkvarterades i nummerordning från bottenvåningen och uppåt i respektive kasern.

I januari 1906 var kanslihuset färdigt, det året skedde även den officiella invigning av kasernetablissementet, då det även formellt överlämnades den 20 januari 1906. Underofficersmässen och beklädnadsförrådet flyttades från Bredåkra. År 1915 tillfördes kasernetablissementet två baracker från lägret vid Skillingaryds skjutfält, det för att klara förläggning av en ytterligare bataljon som skulle sättas upp vid regementet i överensstämmelse med 1914 års härordning. Barackerna ställdes upp på övre plan, det vill säga norr om det befintliga kasernetablissementet och kom under 1900-talets senare hälft utgöra skolbyggnad respektive filmsal/övningsförråd.

Genom 1925 års försvarsbeslut beslutades att Karlskrona grenadjärregemente skulle avvecklas den 31 december 1927. Som ersättning till infanteribesättning till befästningarna runt Karlskrona, det vill säga Karlskrona fästning, förlades den 1 januari 1928 ett detachement ur Kronobergs regemente till Gräsvik. Detachementet var i huvudsak förlagt till den norra kasernen och uppgick som mest till cirka 1000 man. Genom 1936 års försvarsbeslut upplöstets detachementet den 30 september 1939.  Kasernetablissementet kom istället utgöra förläggning till förband ur landstormen fram till 1942. Åren 1942–1943 renoverades och rustades kasernetablissementet för att möta en ny hyresgäst, Karlskrona kustartilleriregemente. Karlskrona kustartilleriregemente förlades när det bildades 1902 till Vallgatan, till det kasernetablissement som senare kom att kallas Bataljon af Trolle. Dock hade regementet blivit allt för trångbodda där och efter renoveringen i Gräsvik, flyttade regementet i augusti 1943 in i kasernetablissementet. Dock hade kustartilleriregementes rörliga beredskapsförband redan från 1942 disponerat barackerna på övre plan som förläggning, det när de tidvis återvände från  beredskapstjänstgöring. År 1946 uppfördes marketenteribyggnaden vid Danmarksfjärden. På 1970-talet gjordes om- och tillbyggnad av pjäshallen på övre plan till Mekanikerskola samt ny bil- och maskinhall.

Genom 1982 års försvarsbeslut skulle tre stora anläggningar i Karlskrona lämnas, kasernetablissementet Sparre som skulle avvecklas senast 1985, Gräsvik som skulle avvecklas senast den 1 oktober 1982 och Blå port som avssågs avvecklas senast den 30 juni 1987. Gällande Gräsvik så beslutades att Karlskrona kustartilleriregemente tillsammans med Blekinge kustartilleriförsvar med Karlskrona försvarsområde (BK/Fo 15) förläggas till Rosenholm. Därmed skulle en sammanhängande utbyggnaden av Rosenholm kunna fullföljas enligt tidigare riksdagsbeslut. Våren 1980 uthyrdes Östra kasern till Karlskrona kommun för att inrymma delar av en gymnasieskola. Så småningom blev även Norra kasern för en kort tid gymnasieskola under ombyggnad inne på Trossö. Den 23 oktober 1981 halades örlogsflaggan på Gräsvik för sista gången vid en enkel ceremoni. Regementsledningen blev kvar till 1983 och följande år försåldes området med byggnader till Karlskrona kommun. Från 1989 kom kasernetablissementet att utgöra campus till Blekinge tekniska högskola. På det före detta kasernetablissement förlades på 1990-talet huvudkontoret för Europolitan, vilket blev Vodafone och sen Telenor. I det före detta kanslihuset finns delar av Region Blekinge.

Blå Port i Karlskrona

Karlskrona juli 2021: Dom här bilderna skulle jag kunnat åkt till Vaxholm och tagit, men dom är från Blåportshöjden i Karlskrona och från den tvillingkasern som uppfördes åren 1906–1908. Precis som i Vaxholm så uppfördes den till ett fästningsingenjörkompani ur ingenjörkåren, i Karlskronas fall så var det ett kompani ur Göta ingenjörkår. Kompaniet blev kvar i Karlskrona fram till hösten 1939, då det upplöstes. Kasernen kom dock rä
tt snart att tas i anspråk till beredskapsförband som blev förlagda till Blå Port under åren 1940–1943. I samband med att kustartilleriet övergick från fästningsförsvar till kustförsvar, bildades fem kustartilleriförsvarsstaber, där staben för Blekinge kustartilleriförsvar förlades till kasernen i Blå Port. Där förblev den fram till att den uppgick och blev en del av Sydkustens marinkommando. År 1997 lämnade försvaret kasernen. 

Blå Port har följt samma öde som ingenjörkasernen i Vaxholm, dvs idag 2021 så är det skolor som tagit kasernen i besittning. Så man får väl säga att kasernen fortfarande delvis används till sitt ursprungliga syfte – dvs utbildning.

Vad som jag dock tycker är häftigt med just denna kasernbyggnad, är att det tillsammans med kasernen i Vaxholm nästan är helt identiska, vilket är lite annorlunda. För även om försvaret uppfört kaserner i olika serier, så är dom inte identiska, utan skiljer sig alltid på något sätt mot varandra. Men tänk på att jag skrev nästan identiska, för tittar man noga på de två ingenjörkasernerna, så ser man att dom är spegelvända. Kasernerna är för övrigt ritade av den som ligger bakom merparten av arméns kaserner – Erik Josephson.